Byråns historia
Som Sveriges äldsta advokatfirma har vi på AUJB under över 160 år gett företag och privatpersoner sakkunnig juridisk hjälp. Idag bedrivs verksamheten med ett utvecklat datorstöd och ett välsorterat juridiskt bibliotek.
Genom advokaternas delvis olika verksamhetsinriktningar täcker vi ett brett område inom juridiken. Ambitionen är att alltid sätta klienten främst med hög grad av tillgänglighet och tillhandahållande av service där grundvalarna i advokatverksamheten består av kunskap, etik och sekretess.
På Advokatfirman Upsala Juridiska Byrås brevpapper står det "Grundad 1853". Att byrån grundades 1853 framgår av byråns räkenskaper; reskontran är bevarad från den allra första tiden. Idag är vi Sveriges äldsta advokatbyrå.
Grundaren var rådmannen Anton Ödman-Löfvén (1813-1870) med hovrättsexamen 1835. Han var dotterson till professorn och psalmdiktaren Samuel Ödman, som många uppsalastudenter sett avporträtterad på Smålands nation liggande till sängs. Tidningen Upsala skrev i dödsrunan, att han "tillträdde sitt ämbete som rådman i Uppsala 1855 och var under sin krafts dagar en mycket verksam man. Särskilt må nämnas, att inkasseringsbyrån, som under herr A.J. Deurells ledning utvecklat en särdeles omfattande verksamhet, grundlades av rådman Löfvén". Inkasseringsbyrån syftar här alltså på Upsala Juridiska Byrå vars verksamhet i början var just inkasseringsärenden.
År 1867 hade handlanden Anders Johan Deurell (1826-1890) övertagit byrån efter ett tiotal års anställning. Han saknade akademisk examen men synes ha varit en driftigoch betrodd man; han var bl.a. god man i "de flesta" konkurser och verkställande ledamot av stadens drätselkammare enligt nekrologen i Tidningen Upsala. Man får där intrycket av att han var effektiv men att han samtidigt kunde visa förståelse för den som hamnat i trångmål.
År 1884 inträdde Deurells måg, Karl Gustaf Thunman (1857-1898) som delägare. Under Thunmans tid togs firmanamnet Upsala Juridiska Byrå i bruk. Sedan Advokatsamfundet bildats 1887 lades "Advokatfirman" till firmanamnet. Thunman använde titeln vice häradshövding fastän han var den förste i byråns historia som blev ledamot av advokatsamfundet.
Sedan dess har många advokater varit verksamma i byrån varav några kan nämnas. Under 1880-talet var ombudsmannen Anders Wiktor Örnmark delägare. 1894 inträdde fil.kand. K. Torbjörn Groth och två år senare hovrättsnotarien Louis Chrysander, som var son till Göteborgsadvokaten August Teodor Chrysander. År 1914 blev Axel Hemming-Sjöberg delägare; han var känd bl.a för sina insatser som handledare vid nya processordningens genomförande 1948 och var även under något år utgivare av Sveriges lagbok. Under 1900-talet i övrigt kan nämnas Bertil Lundén (1887-1921), Harald Paulsson (1891-1949), Per Bondestam (1899-1980), Sven-Olof Lundén (1917-1976), son till förutnämnde Bertil Lundén. Åren 1955-1963 var Karl-Erik Sundquist delägare. Under senare delen av 1900-talet kan noteras ett antal advokater som under många år varit delägare i byrån såsom Adolf Hamilton (1914-1991), Per Adlercreutz (1927-1989), Sören Falkman (1923-2009 ), Rolf Olsson (1931- ) och Bengt Sörman (1940-.
Under de mer än 150 år som gått har inkasseringsverksamheten övergått i annan verksamhet. Men vårt gamla firmanamn har vi kvar.
Våra lokaler
Gunnar Leche föddes 1891 och utexaminerades från Tekniska högskolan i Stockholm 1915. Från 1920 fram till sin död 1954 var Leche stadsarkitekt i Uppsala. Ännu bland dagens Uppsalabor är han väl känd genom de många byggnader här i staden som han ritat. Till dessa hör en tillbyggnad om ett plan med källare till ett större hus på S:t Persgatan 18. Tillbyggnaden ritades på stadsarkitektkontoret i början av 1940-talet för att tjäna som nytt stadsarkitektkontor och i den flyttade Leche och hans medarbetare in hösten 1943 med en total arbetsstyrka på nio personer; vid avflyttningen hösten 1953 hade den ökat till 17.
I dag inrymmer tillbyggnaden Advokatfirman Upsala Juridiska Byrå. I det rum som idag är advokatfirmans bibliotek fanns på Leches tid ritningsarkivet med byggnadsnämndens alla originalritningar över beviljade bygglov med tillhörande handlingar ända från 1800-talet.
Mitt under det rummet, i källaren, arkiverades stadsarkitektskontorets ritningar och där arkiverar vi idag våra akter. Att rummen är byggda för att tjäna som arkiv märks på de tjocka väggarna. Ett annat av rummen i källaren, det rum som idag är vårt lunch- och fikarum, var på Leches tid modellverkstad där stadsplanemodeller tillverkades.
Rummet längst in i källaren inreddes som betonglaboratorium för byggnadsinspektörerna men användes mycket sällan för ändamålet och kom i stället att nyttjas som hemligt fikarum för några kaffesugna medarbetare på eftermiddagarna; kaffepauser var inte officiellt tillåtna på den tiden och respekten för chefen var stor men Leche måste ändå ha haft överseende med kaffedrickandet eftersom han aldrig kommenterade tilltaget trots den omisskännliga kaffedoften i källarvåningen.
Leches mottagningsrum är idag ett av våra sammanträdesrum. På korridorväggen utanför hängde Leche upp skisser som var under bearbetning; ibland när han passerade skisserna inspirerades han att göra små ändringar som hans yngre medarbetare kallade för ”Läkeroler” när ändringarna avvek för mycket från deras mer funktionalistiska ideal.
Denna våra lokalers historia har Leches medarbetare, Uppsalabon Nils Lewin, berättat för oss.